Stilhistoria ~ 1920 Tjugotalsklassism
Arkitektur, Fasader & Fönster

På 1920-talet hamnar klassicismen i ropet ännu en gång. Den nya stilen är dock mycket förenklad och har inte de överdådiga dekorationer som tidigare epoker haft. Nu eftersträvas en uppstramning och svalt formspråk som kan kopplas till den 100 år äldre svenska empiren. Den tjugotalsklassicistiska stilen får en egen svensk version som internationellt kallas ”Swedish grace”, tack vare sin elegans.

I början av decenniet kommer bostadsbyggandet igång efter 1910-talets krigsår men med ett nytt tankesätt. Nya idéer om den goda bostaden blir en fråga för samhällets alla delar och socialdemokraten Per Albin Hansson lanserar begreppet folkhemmet. De nya idealen ska åstadkommas genom förenklade byggkostnader. Tidigare dekorativa element skalas bort och lägenhetsytor minskas, samtidigt som bostadsstandarden höjs med centralvärme, varmvatten, wc, dusch, tvättstuga, välplanerade kök med el-eller gasspis samt nymodigheten sopnedkast. Husen byggs ofta under tidspress men med stor omsorg om utformning.

Från 1920 och framåt får egnahemsrörelsen hög fart och många karakteristiska egnahemsområden skapas runt om i Sverige. 1917 startas Statens byggnadsbyrå och genom statliga bostadssubventioner i form av generösa lånevillkor, eget arbete och självbyggeri kan villadrömmen bli verklighet. I realiteten blir det ändå för dyrt för många. Områdena som växer fram befolkas i första hand av tjänstemän och sedan 1910-talet får nödbostäder uppföras för att kortsiktigt lösa krisen åt arbetarfamiljer. Under samma period pågår samtidigt runt om i landet ett mindre strukturerat villabyggande för den växande medelklassen. Företag startar med kataloghus och för de välbeställda byggs villor i trädgårdsstäder. Kataloghusmarknaden har vid tiden växt sig stor och hela kvarter kan uppföras med liknande kataloghus genom grannkollektiv.

Tjugotalsklassisismens fasader är symmetriskt utformade av slätputs eller slammade i mustiga kulörer som rostrött, ockragult, grönt eller grått. Ibland förses husen med ett högt gavelparti som skapar ett häftigt fondmotiv i stadsbilden. Det formges antingen som en trappgavel eller med barockinspirerade eller klassicistiska former. På de enkla fasaderna placeras ofta dekorer såsom pilastrar och medaljonger, festonger eller små burspråk i avvikande kulör. Ett tidstypiskt inslag är även lunettformen i fönster, balusterdockor under fönster och friser med meanderbård eller tandsnittsmönster. De tidstypiska fönstren har två bågar med tre rutor i varje och målas i grönt, brunt eller rödbrun kulör. Taken är täckta av tegel eller plåt. Portarna har en fernissad glasad dörr och markeras ofta av stenomfattning. Trapphusen är ofta färgglada och innehåller stora fält och konstverk med motiv som urnor med växter, fruktkorgar eller stiliserade blomsterslingor.

Under 1920-talet är alla fönster lika utformade och inspirerade av antiken och de klassiska idealen. Det tidstypiska träfönstret är smäckert av kådrikt kärnvirke, har två lufter som vardera är spröjsat till tre rutor. Spröjsen är profilerad med en enkel kvarts- eller äggstavsformad profil. Fönsterbågarna är inåtgående, kopplade och stängs med spanjolett. Glaset är tunt och har svaga ljusbrytningar. Snickerierna är målade vitt, brutet vitt eller grått, men det förekommer även grågrönt, blågrått och brunt. Fasaderna smyckas även med dekorativa fönster med lunettform, rund eller oval form.

Under 1920-talet är flerfamiljsbostädernas fönster betydligt lägre än tidigare decennier. Detta beror främst på lägenheternas sänkta takhöjd. Statens Byggnadsbyrå utger 1923 mönsterritningar för fönster. På villor kan övervåningens fönster vara mindre och mer kvadratiska för att få plats. Villornas fönster målas i bruten vit, ljusgrått och grönt.

För villan får den nya stilen stor genomslagskraft tack vare katalogerna. Stilen präglas av ljushet och lätthet genom enkla volymer och en symmetrisk uppbyggnad. Villorna kännetecknas av stående locklistpanel med varierande färgsättning, ofta i vitt, grått eller gult. En vanlig dekor är hörnpilastrar och lunettfönster. I södra Sverige blir det även vanligt med tegelfasader. Putsade fasader målas i ljusa varma färger. Många hus har fönsterluckor.