Stilhistoria ~ 1900-1910 Jugend
Arkitektur, Fasader & Fönster

Det är omkring sekelskiftet 1900 som den nya stilen Jugend introduceras i Sverige. Namnet kommer från tyskans ungdom, men kallas i övriga Europa för Art Nuoveau, den nya konsten. Stilen är den första att bryta med de tidigare nystilarna och ett helt nytt formspråk skapas med utgångspunkt i naturens organiska mjukhet. Stilinriktningen börjar i den engelska arts- and craft-rörelsen som uppstår under 1880-talet. Förgrundsgestalten är William Morris, känd för sina eleganta tapetmönster. I hans och andras blom- och växtmönster skapas den kommande stilen.  

1897 äger den ”allmänna konst- och industriutställningen” rum på Djurgården, Stockholm. Utställningen visar byggnader i den nya jugendstilen vilket får en snabb spridning genom Sverige och etableras i hela landet. Förebilderna kommer från bland annat Österrike och Frankrike, men uttrycket tar varierande form. Svenska arkitekter anser att de internationella förebilderna är för vulgära och översätts istället till en egen svensk variant, mer måttfull och sparsmakad. Nu ses byggnadens både utsida och insida som en helhet med väl sammanhållen gestaltning, mjukt formspråk och ljusare färgsättning. I städernas flerbostadshus kommer arkitekturstilen blomma medan det inom villaarkitekturen kommer att styras av ett nationalromantiskt intresse för allmogekultur.

I Sverige är inflyttningen till städerna fortsatt hög och bostadsbyggandet drivs framförallt av privata byggmästare som bygger för uthyrning. Längtan efter naturen och sundare bostadsmiljöer växer sig fortsatt stark sedan 1890-talet och villan blir tidens bostadsideal. Utanför de större städerna, och mer centralt i de mindre städerna, växer villasamhällen fram för medelklassen och de välbärgade familjerna. Men för arbetarfamiljerna är trångboddheten ett fortsatt faktum. Klassamhällets stora sociala och ekonomiska skillnader är enorma. Initiativ till att förbättra arbetarnas bostadssituation påbörjas genom egnahemsrörelsen och för första gången finns en antydan till att bostadsbyggandet kommer bli en kommunal angelägenhet. Begreppet trädgårdsstad lanseras i Sverige efter engelska och tyska förebilder och nya villaförorter börjar planeras även för arbetare. Även om villorna eller radhusen är tänkta för arbetare, så kostar de ofta för mycket och köps istället av tjänstemän. 

Flerbostädernas jugendhus kännetecknas av slätputs i tonerna av gult, orange och rosa med sparsam dekor i samma kulör som övriga fasaden. Tidstypiskt är reliefmönster eller ristningar i form av smala linjer eller band av blanka kakel som fällts in i fasaden. Taken täcks av sadeltak eller brutna tak med målad plåt. Påkostade hus kan förses med kopparplåt eller glaserat tegel. De flesta hus dekoreras med burspråk i böljande, mjuka former som avslutas med svängd form ovanför taklisten. Dess utformning och variation finns i mängder och visar på arkitektens lekfullhet. Burspråken ökar dagsljusinsläppet i bostäderna och ger dessutom ökad utsikt över gatan. 

Fasaderna och framförallt portomfattningarna förses med växtornamentik inspirerade av den nordiska faunan. Här kan man finna både kottar, blomkransar, eklöv och tallar. Även djurmotiv är vanliga. Gårdsfasaderna och gårdsbebyggelsen är av enklare karaktär. Fönstren får en karakteristisk form med mittpost och småspröjsade överdelar och ibland med en välvd tvärpost. Fönstersnickerierna målas i engelsk röd, brunt, grönt eller ockra. Trapphusen kan nås via ytterportar med fyllningar och glaspartier. 

Den böljande populära jugendstilen är svår att uppnå på villor av trä, utan lämpar sig bättre för puts. Det är dock de större, mer påkostade villorna som får putsade fasader, vilka målas i varma gula eller beiga nyanser. De mindre arbetarvillorna har träfasader, ofta med liggande panel som målas i faluröd med vita snickerier i allmogetradition. Oavsett vilket av de två fasaduttrycken är takformen ofta bruten, huset har balkonger och förstukvistar och likt flerbostadshusen har fönstrens övre del småspröjs. 

Jugendfönstren har ett utmärkande uttryck genom att dess ovandel är småspröjsad. Det förekommer dock även fönster utan spröjs. Spröjsen har ingen konstruktionsfunktion utan är en estetisk fråga. Fönstren utformas med en-, två- eller treluftsfönster med tvärpost och mötesbågar. I exklusiva hus kan fönstren utformas med böljande former som specialutformats. Nu blir den inåtgående kopplade bågen allt vanligare. Den nya konstruktionen medför att snickerierna blir kraftigare. Vid mötesbågar stängs de nedre bågarna med spanjoletter, medan de övre stängs med hjälp av ett vred eller med spännhakar. Fönstersnickerierna tillverkas av kärnvirke med hög halt av kåda, vilket gör dem beständigare mot röta. De kan målas i lite starkare kulörer som grönt eller engelskt rött.