Stilhistoria ~ 1920 Tjugotalsklassism
Portar & Trapphus

Att 1920-talets klassicism blickar mot de klassiska idealen märks tydligt på portarna som utgör en viktig del av de i övrigt sparsmakade fasaderna. Vanligtvis är porten centralt placerad med en symmetrisk omfattning i huggen sten eller konststen bestående av klassicistiska ornament. Själva porten är antingen en enkeldörr eller en pardörr med glas och ett ovanfönster. Glasen har spröjsar som är profilerade och dekorerade med olika utsmyckningar. Dörrarna är fernissade eller betsade men kan också vara mörkt betsade. Dörrbladens nederdel är ofta försedda med sniderier av antingen blommor, snäckor eller slät rundel. Portarna öppnas inåt och har draghandtag i mässing.

Villornas ytterdörrar målas ofta i bruten vit kulör, brun, grågrön eller engelsk röd. Det blir populärt att förse dem med en rund glasning och de har ofta enklare träfyllning med paneler och skivor. Statens Byggnadsbyrå utgav 1923 mönsterritningar för dörrar. 

Under 1920-talet återuppväcks intresset för det klassiska formspråket och i trapphusen avspeglas det genom dekorationer i klassicistiska motiv i varierande grad. Starka kulörer är populära och en friare syn på måleriet tillåts. Det är vanligt att väggarna indelas i målade fält och dekoreras med små konstverk, antingen av relief eller målade. Vanliga motiv är urnor med växter, fruktkorg eller stiliserad blomsterslinga. Golven och trapporna är ofta av kolmårdsmarmor eller vit marmor. Taken täckmålas med dekorativ målning i entréhallen.

Trappräcken är ofta svartmålade av smide och med dekorer i varierande grad. Längs trapphusets yttervägg är en rund handledare av trä med svarvade knoppar, rostfria fästen och rund bricka. Det förekommer även handledare av smidesjärn. Hissen är placerad mitt i spindeln som utgörs av ett trådnät med hissdörr försedd med geometriska mönster i klassicistisk stil. Hissen kan även vara inbyggd i väggen, mitt emot trappan.

I trapplöpet finns ofta ett fönster eller fönsterdörr med klarglas som leder till en gemensam piskbalkong.

Till lägenheterna leder enkeldörrar med ram och fyllningar. Vanligtvis indelade med tre eller fyra fyllningar. Dörrarna är av ek, mörkbetsade eller ådringsmålade. Ovan dörrarna är ofta en dekormålning. Dörrarna, liksom dess foder och fodersocklar, är utformade på samma sätt som dem som finns i lägenheterna. Tryckena beställs ur låsfabrikanternas kataloger. Vid denna period är posthornstrycket (från början av 1800-talet) populärt. Ringklockor av mässing placeras på dörrfoder och i dörrbladet sätts ett slätt eller enkelt utformat brevinkast av mässing.

I trapphuset hänger elektrifierade armaturer både i entréhallen och på varje våningsplan. Antingen genom en pendelarmatur eller en armatur på fast sockel mitt på taket. Dess placering markeras ofta av målning eller en takrosett i stuck. Det finns en stor variation av armaturer utformade i både klarglas eller råglas med ramverk av smidesjärn. En vanlig dekor i de vita skärmarna är stjärnan.

En nyhet för 1920-talets trapphus är sopnedkasten.